| SP
Rapport 2001:31
Författare
Olsson-Jonsson, Agneta
Sammanfattning
Hösten 1994 beslöt man att byta fönster i en av SPs byggnadsfasader.
När man började diskutera vilken typ av fönster som skulle väljas,
föddes idén att fasaden kunde bli ett försöksfält för långtidsprovning
av P-märkta och typgodkända fönster. Veterligt har en sådan långtidsstudie
aldrig tidigare utförts på flera olika fönstertyper. Möjligtvis
har något enstaka fönster studerats under längre tid.
Den studerade fasaden är orienterad mot sydöst och är mycket utsatt
för väder och vind. Den består av två våningar med 29 fönster
på varje våning.
Syftet med projektet var att studera dels konditionen hos de gamla
fönstren och dels beständigheten hos de nya. För de nya fönstren
var det speciellt intressant att studera olika fönsterkonstruktioner
men också olika material och materialkombinationer i karmar och
bågar.
De gamla fönstren, som var av trä, var i mycket dålig kondition
beroende på att underhållet varit eftersatt under många år. Fuktkvotsmätningar
i trävirket visade på höga fuktkvoter i framförallt bågarnas bottenstycken.
Många av bågarna var kraftigt rötskadade. Röta i karmbottenstycket
förekom endast i enstaka fönster. Fuktkvoten var högre i fönstren
på första våningen än på andra, men rötskadorna vara mer omfattande
på andra våningen. Växtligheten framför några av fönstren på första
våningen har inte haft någon större inverkan på fuktkvoten och
eventuella skador.
De nya fönstren kommer från tio olika fönstertillverkare och det
finns totalt 13 olika fönsterkonstruktioner i fasaden. Samtliga
fönster är treglasfönster, antingen med enkelbåge eller kopplade
bågar. Två av fönstertyperna är så kallade energieffektiva fönster,
det vill säga fönster med lågt U-värde. Materialet i fönstren
är trä, trä med utvändig beklädnad av aluminium, plast samt aluminium.
Fönstren har besiktigats tre gånger sedan de sattes in vid årsskiftet
1994/95. Den första besiktningen gjordes 1997 och den senaste
2000. Besiktningarna visar att konditionen på ytbehandlingen tycks
ha stor betydelse för fuktkvoten i fönstren, detsamma gäller fönsterkonstruktionen.
Speciellt bör uppställningsbeslag i form av stormhakar undvikas,
eftersom de starkt påverkar beständigheten hos fönstren.
Fönstren av trä utan någon yttre beklädnad av aluminium uppvisade
höga fuktkvoter vid den senaste besiktningen. Den utvändiga ytbehandlingen
på dessa fönster har försämrats med tiden och det finns sprickor
och flagningar i färgen och i kittfalsar som direkt kan förklara
den höga fuktkvoten. Det är viktigt att ytbehandlingen av fönster
av trä utförs på ett ändamålsenligt sätt. Fönstren av trä med
utvändig beklädnad av aluminium var däremot torrare. Att trävirket
i dessa fönster har låg fuktkvot innebär att beklädnaden är riktigt
monterad på karmar och bågar.
Fönstren av plast och aluminium uppvisade inga synbara tecken
på färgförändringar eller andra förändringar vid den senaste besiktningen.
Erfarenheterna av långtidsprovningen kommer att leda till vissa
förändringar i reglerna för P-märkning av fönster. Erfarenheterna
kommer också att föras ut till fönstertillverkare för att ge möjlighet
till bättre och beständigare produkter.
En lämplig fortsättning på projektet vore att studera hur underhållet
av fönstren kan utföras på bästa sätt.
|
